Som sagt igår var jag med min goda vän Fran. Hon skulle till våran gamla skola och observera en klass, så jag passade på att hälsa på min vän Nicolas (min gamla biologi lärare) som berättade att han hade skaffat en ny lägenhet, som jag i veckan ska fara och se på…

När vi kom hem hade vi ändå tillräckligt tid för att sola, ganska skönt att bara spendera tiden under solen och känna de varma solstrålarna värma kroppen.

Francisca bor i stan, ganska långt ifrån där jag bor. Om hon vill komma hem till mig behöver hon ta tunnelbanan och två olika bussar, och det kan ta nästan två timmar att komma fram. Men med bilen tar det inte mer än 40 minuter.

Jag har aldrig kört in till stan ensam, jag lärde mig att köra bil trots allt i maj. Men igår GJORDE JAG DET! Jag skjutsade Fran hem, stannade ett tag hemma hos henne och firade hennes fars födelsedag. Det var faktiskt inte svårt att köra dit, för att jag hade Francisca till hjälp, som sa var jag skulle vända osv. Men när jag skulle göra hem till mig var jag jättenervös. Klockan var över nio på kvällen, mörkt och med mycket trafik.

Men jag lyckades komma fram! Och jag känner mig hur nöjd som helst!

It was a big step!

Tjingelin <3!