Det har minst sagt varit hektiska månader… Det är mycket på G här i Chile just nu.

Vi studenter och lärare har varit ute på gatorna och protesterat med krav på gratis utbildning och en bättre och mer jämlik skola, vi har hållit på över tre månader, men det har inte varit lätt, Det mesta går lugnt och fredligt till när vi marscherade genom Santiago. Men några mindre grupper maskerade personer ställer till med trubbel och sätter eld på bilar och kastar stenar mot kravallpolisen, som svarar med tårgas och vattenkanoner.

"–Manifestationerna visar att vår rörelse inte har tappat kraft och att Chile måste genomföra grundläggande reformer i sitt utbildningssystem, förklarade Camila Vallejo, som är ordförande i studentorganisationen Fech."

Camila Vallejo

På kvällarna samlas folk för att slå på kastruller, en högljudd protestform som inte hörts i Chile sedan militärdiktaturens nätter (1973–90), då general Augusto Pinochet styrde med järnhand. Dessa så kallade cacerolazos är som starkast i Santiagos medelklasskvarter, bland dem som är mest måna om att deras barn ska läsa vidare.

"–Man hör kastrullerna överallt, hoppas att presidenten också hör dem och att han svarar på våra krav, sade Camila Vallejo."

Studenter och elever har bojkottat undervisningen, hungerstrejkat, ockuperat skolor och universitet och gått i långa demonstrationståg. De kräver att regeringen ska satsa mer pengar på utbildning och att den ska vara gratis för alla. De vill också att staten tar över ansvaret för skolsystemet från kommunerna; fattiga kommuner har inte råd att satsa på bättre skolor, medan barnen i rikare stadsdelar favoriseras. Detta förstärker de redan djupa klassklyftorna i Chile.

–Alla vill vi att utbildning, sjukvård och annat vore gratis för alla. Men någon måste ju betala, kontrade president Piñera. Men han utlovade att högre utbildning ska bli gratis för de 40 procent fattigaste i landet och att även medelklassens barn ska få bättre studievillkor framöver.

"Studentorganisationer och lärarfack kräver att frågorna avgörs i en folkomröstning – trots att denna möjlighet inte finns i Chiles grundlag, som i vissa delar är ett arv från Pinochetdiktaturen.

Studenterna har förvandlat Piñera till den president som har det lägsta folkliga stödet (26 procent) av alla chilenska presidenter sedan diktaturens fall 1990. I oktober i fjol var stödet uppe i 63 procent, då Piñera kunde sola sig i glansen från den lyckade räddningen av 33 gruvarbetare efter 69 dagar under jord."

Bilder: