"I believe that a simple and unassuming manner of life is best for everyone, best both for the body and the mind."

Albert Einstein

Allt känns så konstigt. Sekunderna, minuterna, timmarna o dagarna går, men jag lyckas inte känna hur de transiterar i mitt liv och lägga något märke på mitt minne.

Jag har aldrig trodd på tiden, jag har alltid tänkt att det är uppfinning av människan för att sätta lite ordning på livet. Men vad lyckades vi med det? Stressa upp oss, sätta massa dags-regler, ändra den för att få längre ljusdagar osv, det förvirrar mig, varför måste vi alltid manipulera allting? Är vi verkligen så mäktiga?.

Varför låter vi inte bara solen o månen guida oss? Vi skulle nog alla vara lite gladare då, men det e nog en väldig dålig idé, vi är för fyrkantiga för det.

De andra djuren använder ingen klocka lr? Men ändå vet de när se ska stiga upp, sova, äta osv… de vet när de måste övervintra och när sommaren har kommit utan att behöva ha någon kalender eller liknande, de följer naturens gång, vinden och vattnet… Så underbart!

Men vi har en kalender, och just nu kan jag inte göra annat en räkna dagarna, tills den DAGEN kommer! Jag vill bara försvinna ett tag, springa och flyga, sjunka i havet och skratta med fiskarna. Jag vill vara glad, allt känns så tungt just nu.

Jag känner mig som en målning av Edward Munch, vacker med dyster.

Även om det känns så jobbigt just nu så vet jag att det kommer att ändras, jag e positiv, det har jag alltid varit, o jag ser fram emot att leva livet och njuta av det! Och det kommer jag att göra snart… För att till o med de mörkaste målare låter solen skina på sin duk…

1- Weeping Nude (1913) Edward Munch

2-  The Sun  (1912)  Edward Munch